Nordterm-Net

Från Nordterm Wiki
Hoppa till: navigering, sök

Vad och varför?

Nordterm-Net kan bäst beskrivas som en knutpunkt på Internet där information om terminologi i Norden samlas, och där man hittar länkar till liknande information på andra håll i världen. Behovet av en knutpunkt av detta slag har uppmärksammats och tillgodosetts på många olika sätt. Nu ger Internet oss ett tillräckligt flexibelt medium för att vi ska kunna samla all typ av terminologisk information på ett och samma ställe.

Den viktigaste delen av Nordterm-Net var en samling termdatabaser som man fick tillgång till via Ingången till nordisk terminologi. Data från ett stort antal av dessa databaser skapade en enda stor termbank, Nordtermbanken, med en gemensam struktur, programvara och rutiner. Även små terminologier av hög kvalitet kunde inkorporeras i Nordtermbanken. Denna termbank förväntades få minst 200 000 poster. Därutöver skulle vem som helst som upprätthåller en nordisk databas som uppfyller kvalitetskraven och som vill vara en del av detta nätverk, kunna länkas till Ingången till nordisk terminologi. Nordtermbanken fanns tillgänglig under en kort period, men tvingades stängas av olika anledningar. Arbete pågår för att återuppta en moderniserad version av denna termbank.

Nordtermbanken omfattade databaser med terminologier inom olika ämnesområden. Det som krävdes var dock att terminologierna skulle innehålla termer på minst ett nordiskt språk, och särskilt termmaterial från ett nordiskt land som också innehåller termekvivalenter på icke-nordiska språk. De nordiska språken är: danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska, samiska och svenska. De nordiska länderna är: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

Av vem?

Nordterm-Net var ett projekt inom Nordterm och Terminologicentrum TNC i Sverige fungerade som projektkoordinator. Andra partner var:

  • Terminologicentralen TSK, Finland
  • RTT, Rådet for teknisk terminologi, Norge
  • Vasa Universitet, Finland
  • Nordiska språkrådet

Dessutom deltog även andra organisationer i mindre utsträckning i Nordterm-Net, för att garantera att projektet skulle få en flerspråkig inriktning:

  • Terminologigruppen, Danmark
  • Íslensk Málstöð
  • Samisk språkråd
  • Stiftelsen Universitetsforskning Bergen (UNIFOB)

Projektet Nordterm-Net finansierades delvis av MLIS, (Multilingual Information Society), ett program som initierats av Europeiska kommissionen för att bland annat verka för upprättandet av webbplatser för digitala språkresurser (dvs. textbanker, lexikon och terminologier av hög standard), som kan uppdateras efter hand, och som man utan större ansträngning kan få tillgång till.


För vem?

Tanken var att Nordterm-Net skulle kunna bli till stor nytta för standardiserare, patentingenjörer, experter på olika fackområden, teknikskribenter, översättare, terminologer, språkkonsulter, lärare, jurister och andra tjänstemän, kort sagt alla som använder fackspråk i enspråkiga eller flerspråkiga sammanhang. Förutom de nordiska användarna skulle även personer inom europeiska organisationer som har något nordiskt språk som arbetsspråk, t.ex. Europeiska unionen, kunna ha nytta av de tjänster som Nordterm-Net erbjöd. Ett sådant nätverk för termbankstjänster skulle exempelvis kunna bli:

  • en viktig tillgång för små och medelstora företag i de nordiska länderna, som nu måste arbeta under nya, internationella förhållanden, vilket ofta ger upphov till många översättningsproblem
  • ett sätt att minska kostnaderna för översättning, dokumentation, utbildning och forskning inom företag, offentlig administration, forskningsinstitut och andra organisationer
  • ett sätt att offentligt presentera och dokumentera betydelsen av vanliga termer i de nationella eller regionala språken för att kunna harmonisera och ensa termbruket.


Vad gjorde vi?

Projektet indelades i följande faser:

  • utvärdering av befintliga dataprogram för termbanksprogramvaror, inklusive viss anpassning och utveckling av dessa (WP1 + WP3 + WP5)
  • identifiering, analys och insamling av viktiga termsamlingar (WP2)
  • utformning av webbplatser och användargränssnitt, konvertering och taggning av data (WP4 + WP6 + WP7 + WP8)
  • förberedande arbete på Nordterm-Forum, ett center som informerar om alla slag av terminologirelaterad verksamhet (WP9)
  • analys av datasäkerhet och tillgång (WP10)
  • marknadsföring (WP11)

Allt detta ledde fram till ett fungerande nätverk för terminologifrågor sommaren 1999.

Innan projektet Nordterm-Net hade påbörjats deltog representanter för TNC, RTT och TSK i ett koordinationsmöte med ett annat MLIS-projekt, INESTERM (MLIS-102), som också skulle skapa en flerspråkig termbank på webben. Mötet ägde rum i Paris i slutet av januari 1998.

Efter ett avsparksmöte i Stockholm den 9 mars 1998 gjordes förberedelser för att utvärdera termbanksprogramvaror. Dessutom genomförde varje partner nationella inventeringar av befintliga termsamlingar av värde.

Det första konsortiemötet kunde inte hållas förrän den 15 september 1998. Sju av nio partner var närvarande och de diskuterade främst resultaten som uppnåtts, särskilt kriterierna för programvaruleverantörerna och webbdesignen (WP4). Vissa partner, som också är programvaruleverantörer, beskrev sina produkter, och man beslutade att ingen leverantör skulle uteslutas i det första skedet. Även förslag till Nordterm-Nets framtida organisation (i form av ett företag) framfördes och diskuterades under mötet. Tillvägagångssättet för att testa programvaran diskuterades likaså.

En månad efter detta möte träffade projektkoordinatorn Kjell Westerberg projekthandläggaren Erwin Valentini i Luxemburg. Därefter hölls ett andra konsortiemöte den 21 och 22 oktober i Solna.

Eftersom Nordtermbanken utgjorde en av huvudingredienserna i detta projekt var det en viktig uppgift att välja den programvara som skulle användas för Nordtermbanken. Tack vare grundligt förarbete som gav upphov till en lista över urvalskriterier och viktiga egenskaper hos programvaran, och efter det att deltagande programvaruleverantörer presenterat och demonstrerat sina produkter och dessa utvärderats, kunde man fatta ett slutgiltigt beslut om programvaran på det andra konsortiemötet. Det svenska företaget Optosof valdes till leverantör av den programvara som skulle användas för Nordtermbanken under den första fasen. Detta utesluter dock inte att man även i fortsättningen kommer att vara intresserad av andra programvaror lämpade för termarbete.

Det andra koordinationsmötet med MLIS-102 INESTERM hölls i Paris den 16 oktober. Tre representanter från TNC och RTT träffade INESTERMs partner AFNOR, ELOT och DIN samt representanter för Université de Haute-Bretagne, Rennes. Efter att ha presenterat de två projekten och deras respektive läge uppmärksammade man särskilt tre koordinationsfrågor: framtida kundhantering, inklusive system för elektronisk betalning via webben, marknadsföring och behovet av ett gemensamt termpostformat.

Vid ett möte gemensamt för alla projekt i Luxemburg den 28 oktober underströk Nicole West, koordinator för INESTERM, hur viktigt samarbetet mellan de båda MLIS-projekten är, nämligen det enda pågående samarbetet mellan MLIS-projekt. En fyramannadelegation från universiteten i Vasa och Bergen samt TNC representerade Nordterm-Net på mötet i Luxemburg. Projektkoordinatorn presenterade projektet på mötet och alla fyra representanterna deltog sedermera i mötet där Nordterm-Net presenterades och utvärderades.

Det tredje mötet inom konsortiet hölls i Danmark den 9 och 10 december i det nyöppnade DANTERM-centret i Köpenhamn. Huvudfrågan för detta möte var NTRF, Nordic Terminological Record Format. Detta är en uppsättning gemensamma datafält som används av terminologicentraler i Norden. Varje organisation har ett eget urval fält i ett eget format. Av denna orsak diskuterade man den ursprungliga utformningen av NTRF och dess olika fält. Därefter reviderades de för att få det urval fält som lämpar sig bäst för Nordterm-Net. En fullständig lista över fälttyper som ska användas i projektet fastställdes och en ny version av NTRF utarbetades. Denna skulle användas som grund för arbetet med användargränssnittet. Man beslutade också att de flesta sidorna på Nordterm-Nets webbplats skulle översättas till nio språk, inklusive samiska, färöiska och grönländska.

Konsortiets fjärde möte, som hölls på TNC i Solna den 15 och 16 februari, samlade många representanter för projektets partner. Kommissionens projekthandläggare, Erwin Valentini, deltog också i mötet, som fokuserade på organisationen av ett eventuellt sekretariat i framtiden, var det skulle vara beläget, tekniska specifikationer på NTRF, hur terminologikartläggningen framskridit i de olika länderna samt administrativa frågor, som t.ex. tids- och kostnadsredovisning. För den som är intresserad av att delta i terminologikartläggningen finns det ett frågeformulär på denna webbplats.

Arbetet med att hitta terminologier som skulle kunna införlivas i Nordtermbanken fortsätter. Det gör också arbetet med att hitta länkar och material för Nordterm-Forum.


Är du intresserad?

Nordterm-Net har blivit Nordterms nuvarande webbsidor och Nordterm-Forum finns kvar. Vi arbetar även på att återuppta Nordtermbanken.

  • Kan du ge oss en länk till en webbplats med terminologisk information?
  • Är du intresserad av att bidra med en lämplig termsamling till en ny framtida Nordtermbank?

Kontakta i så fall projektets koordinator TNC eller något annat Nordterm-organ för mera information!