Inkeri Vehmas-Lehto

Från Nordterm Wiki
Hoppa till: navigering, sök

ORDBÖCKER VÄXER INTE PÅ TRÄD - OM ETT TERMINOLOGISKT PROJEKT MED STUDENTER

År 1996 började vi på ryska avdelningen vid Institutionen för översättmimgsvetenskap i Kouvola arbeta på att sammanställa en finsk-rysk skogsordbok. Ordboken skulle innehålla huvudsakligen skogsvårds- och skogsekologitermer. Det var meningen att ordboken skulle baseras enbart på studenternas pro gradu-avhandlingar. Under arbetets lopp har planerna delvis ändrats: det har blivit nödvändigt att också engagera några deltidsanställda forksningsassistenter.

Initiativet till skogsordboken kom från förlaget Metsälehti Kustannus, som specialiserar sig på forstrelaterad skogslitteratur. Det är förklaringen till att ordboken skall vara finsk-rysk - inte rysk-finsk, trots att en ordbok från ett främmande språk till modersmålet skulle vara lättare att åstadkomma.

Å andra sidan är arbetsmetoderna och strukturerengsprinciperna bakom ordboken inte förlagets, utan våra egna: förutom ryska ekvivalenter till finska termer skall ordboken också innehålla definitioner, förklaringar, kontexter och kommentarer. Huvudsakliga informationskällor är parallella finska och ryska texter och finska och ryska experter på skogsvård och skogsekologi.

Att avfatta en terminologisk ordbok med ett främmande språk som målspråk är inte lätt, i synnerhet när de människor som är sysselsatta med arbetet inte är experter på det ifrågavarande specialområdet och till råga på allt inte särskilt väl behärskar målspråket. Inget under, om vi har haft många svårigheter.

Vi har haft stora problem bl.a. med begreppsskillnader mellan finska och ryska. Svårt är också, att vissa finska studenter uppfattar den "akademiska friheten" så bokstavligt, att de inte slutför uppgiften som de tagit till sig. Därför har projektet i praktiken blivit mycket besvärligare än jag trodde. Men vi arbetar långsamt vidare. En preliminär version av ordboken skall vara färdig på hösten detta år.

Förutom den preliminära ordboken har projektet också haft andra positiva resultat: snart fem avhandlingar är färdiga, och några av våra studenter har nu ingående kunskaper om skogsterminologi på två språk. Från handledarens synpunkt har ett gemensamt projekt några fördelar: när många studenter behandlar terminologi på områden, som ligger nära varandra, är det lättare att skaffa litteratur, finna experter och få en överblick över av specialområdet.

Forskningsprojekt med studenter som deltagare är inte vanliga, åtminstone inte vid de humanistiska fakulteterna. Vårt projekt har därför väckt positiv uppmärksamhet. Det var mycket uppskattat bl.a. av den internationella utvärderingsnämnd, som förra året evaluerade undervisningen i slaviska och baltiska språk vid finska universitet.